Plugg

Körde till Sikeå för att hämta studiekompis. Fel dag!

Allt i mitt liv kretsar just nu kring rekvisit, förarbeten, överklaganden, lagtexter och juridisk vånda.
...men det är ändå ganska underbart!
Ett pussel som läggs.
Mötet med världen förändras.

Jävla skruttliv

Björn fyllde 41 år i fredags. Jag missade tyvärr firandet.
Hittar inte Gunnars sandaler.
Hittar inte stövlar och Tovaliisa åker på skolresa i morgon.
Stod i provrummet och kände mig uppblåst, mensig och irriterad. Allt jag provade såg gräsligt ut, gräsligt!
Hamnade framför tidningshyllan på Coop medans Tovaliisa handlade ditten och datten inför geologiresan. Gratisläste och kände hur det liksom kliade inifrån och ut i takt med plattmagetipsen, kom i form råden (inte hälsa utan "skönhet/smalhet")
Har en massa måsten som jag inte orkar ta tag i, fast det kommer jag göra iaf.
Firade morsdag med att sätta blommor på mammas grav. Hade velat fira med tårta och Bodenskvaller.
Småbarnen sömnvägrar och det är drivor av gräs efter blöta fötter inomhus. Jag hatar gräs. Jag är gräspollenallergiker.

Inga jätteproblem. Slutgnällt.

En sak till... glasen blir inte rena om man ställer dem med botten ned i diskmaskinen.

Tisdag

Tisdag! Igen!
Näst äldsten kom på veckovisit från grannlandet i Väster. Alla blev, så klart, jätteglada. Gunnar och Björn bowlade med UHSK snowboard, vi andra firade med hämtpizza och chokladkaka från macken. Glammig gourmé!
Nu sover småbarnen och Tovaliisa. Björn och Ingemar kollar polisdokumentär (?!)
Jag är proppmätt och längtar efter natten.

Hata pollen

 Det kliar och rinner. Björkarnas stad, härligt vårgröna gräsmattor, livets knoppande förhoppning. Kisar genom svullna hornhinnor och med droppande näsan. Fönstret är min räddning. Ett litet problem i världen stora, men det suger att vara pollenallergiker!

Frågor till mig själv i nuet

Att beskriva sig själv just i detta nu?

Plikttrogen, känslosam, engagerad, känslig, envis, egoistisk, människa i  utmaningsbacke med ständigt hotande ensamhet .

Viktiga ytligheter i detta nu?
Vill lära mig Makasana, men det går lite trögt. Någon gång innan 50 leva i ett hus med renoverat badrum. Springa 5 k på 20 minuter.

Viktiga innerligheter i detta nu?
Att hitta förlåtet i mig själv oftare och djupare och att fånga glädjen i min fina familj och det faktum att ensamheten är långt borta.

Ideologiska viktigheter i detta nu?
Klassfrågan som kärnfråga i ett samhälle med växande polariseringar.
Av var och en efter förmåga.
Naturligtvis och alltid skolans kompensatoriska uppdrag för ett mänskligt samhälle.

Sånt som jag inte tycker om hos andra?
Dömande förnumstighet och jantelagssnack.

Sånt som jag uppskattar hos andra?
Mänsklighet, vidsynthet, öppenhet och tokigheter.

Den stora glädjen?
Insikten om att andra människor vill mig gott och att den sanna kärleken är gratis.

Den stora sorgen?
Min mammas cancer, sjukdomstid och att aldrig mera krama henne, prata med henne, höra hennes röst. Att jag skulle tagit tillvara på vår tid tillsammans på jorden mer.
Att pappas liv var så jobbigt och vår relation så trasig.

Om 20 år då?
Har en massa barnbarn, är pigg i kropp och själ. Njuter av fjäll under våren och stormande vackra hav och värmande sol höstetid.

Att bli äldre

Jag har blivit äldre. Inifrån och ut. Insikter och förlorade utsikter. 90-talet är nu retro. Courtney Love tant på riktigt. Sovjetunionen ett minne blott.
Ytligheter.
Jag har blivit äldre.
Älskade kollegor avslutar sitt värv. Går i pension.
Jag är inte längre "ung på jobbet".
Kommer aldrig mer att bära den stora magin. I blixtar kämpa, känna döden och finna euforin. Hålla ett varmt litet knyte. Det nya livet.
Det pirrar inte längre i hoppfull längtan om att natten skall vara för evigt.

Erfarenhetspragmatism medelålderns smak.

Sett ändligheten i vitögat och gråtit i saknad och vredesmod.
Snart tillhör jag skaran av bensinstations optiker.
42 år. 42.

Söndag

Lite kylig men vacker söndagsmorgon. Vaknade av retsamheter och små krumbuktande armar och ben. Gunnar slickar Pelle på Ryggen. Pelle blir arg. Gunnar slickar lite mer. Pelle blir jättearg. Gunnar skrattslickar lite mer...
Packade lunchmatsäck och hivade kanoten på biltaket. Tur till klippön efter en, enligt Gunnar, alldeles för lång vinterväntan. Kusiner och annat släktfolk hakade på. Gunnar och Becaye lekte "miljösoldater" hoppade runt på klippor och stenar för att släpa med sig bråte och plastskräp som kantade stränderna. Pelle upptäckte ön på "egen hand". Trevligt och härligt var det. Fick mina vårliga fågelloppor på magen. Avslutade söndagskvällen med promenad till mammas grav.

Från bråk till lugn

 Efter maratonvecka, välkommen fredag! För utschasade för partaj. Vibrerande irritation och bråkpromenad. Fredag blev så lördag, skönt.
Minsta kusinens namngivningsfest. Stor längtan i små personer. Somrig lunch, söt kerubkusin, fiskdamm och en drös kusiner. Vår Vile Karl Gunnar fick sin namne i lillkusinen som fick namnet Vile Gunnar. Tovaliisa sjöng och spelade för minsta kussen, det blåstes såpbubblor, hoppades studsmatta och lektes överallt.
Björn söver småbarnen och helglugnet har äntligen infunnit sig.

Klass 12

Lyckan att se Waldorfskolans klass 12:s makalösa prestationer!

Livegen bokslav

Så här trivs jag

Fånge inomhus! Vårligt och härligt, men jag sitter fjättrad vid lagböcker. Tentan närmar sig. Sidor måste läsas och samband bör i rimlig mån infinna sig. Gah! Inte min favoritplats. Livegen bokslav.
42 åringens sedesamma revolt. Tänk onda tankar och fortsätt läsa sirapslindad text.
Snart ut och kut.

Ett år, kristi himmelsfärd och långhelg i stugan

Äntligen har tavelväggen påbörjats. 

5 maj 2015 och 5 maj 2016. Ledig till Jesus himmelsfärd. Långhelg i stugan. Vi stannade vid pilen. Tog bort trött ljung och språkade lite. Gunnar frågade varför mormor är död och varför hon är det hela tiden. Ja, varför är man död hela tiden?
Jämför hela tiden. Jämför vad jag gjorde förra året; den här månaden, den här veckan, vid samma högtid.
I sommar ska vi sätta penséer, mamma älskar penséer. Älskar i presens som en fri själ någonstans världsaltet.
Blåvägen, inte Blå vägen, långt och länge. Ipads, potatisskruvar och leksaker. P3 om spice. Älskar P3 dokumentär, men sådär om spice. Klippen efter timmar i bil. Vi har tapetserat, "boat in" oss med tavlor, vandrat i Norge och plockat snäckor längs kusten. Vi reste från vinter in i sommaren. Ätit gott har vi, varje dag. Jättegott till och med.
Ett år av stor saknad och en långhelg av fantastiskt.

Underbar fikaplats vid norska gränsen

Atlanten bjöd på skelett, borrar och snäckor

Pelle vill absolut ha haklapp

Att njuta jordgubbar och blicka ut över Artfjället

Svettfie

Tränade och fotade svettfie

Helgen

Firade vårens ankomst med hjärtevänner, grillning samt lekparksfrenzy ackompanjerat av sjungande medelålders män i studentmössor. Nattlig uppvakning i en pöl av piss. Björn och björnungarna traskade iväg till barnens rum för att fortsätta sötsömnen. Jag rymdes inte och kurade ihop mig i fotänden med två sjalar som täcke. Vaknade kall och fortfarande sömndrucken.
1a maj och det röda hjärtat...men mest en massa tankar då arbetardagen är förknippad med mamma. Vi klädde oss alltid fina och sen skulle vi ut och marschera för "vanligt folk som oss". Mamma sa att det var årets viktigaste dag. Från 1986 och framåt bar mormor alltid sorgband 1a maj. Vi skulle minnas Sveriges största politiker, sa hon. Jag var 13 och tänkte inte så mycket på Olof Palme... eller på att Ferdinande Marcos störtats.
Tovaliisa marscherade för oss alla. Vi krattade, städade och lagade mat. Åt kvarg till efterrätt, kvarg och frukt...mmm...galet gott.
I morgon är det måndag. Igen.