A perfect day

Oh, it's such a perfect day
I'm glad I spent it with you (me, myself and I)
Oh, such a perfect day
You (I) just keep me hanging on
You (I) just keep me hanging on

Någon annat har kommit till mig. En form av ... insikt låter dock lite pretentiöst, mer en liten del av en av dom där frågorna.

Sista dagarna på februari, snart maj. Snart ett år sedan jag pratade med mamma. Pratade med pappa. Sorgen och illamåendet, den lilla räddaren i nöden och nu en känsla av att anstränga sig lite mer mot glädjen. Inte tro att den ska uppenbara sig eller att den är en gåva som dimper ned lite då och då.

Glädjen i känslan av att semestra i sin egen stad eftersom Ikea har slagit upp portarna.

Känslan av lycklig förvåning när jag fått feedback på juridikuppgiften och klarat mig, tjoho!

Lyckan när jag tittar ut genom fönstret och ser Björn dra tokskojande småbarn på bobben.

Ynnesten att få känna tillhörighet med mina arbetskompisar.

Det växande lugnet i mig själv, trots att jag har en miljon komplex och rädslor.

Sånt man tänker på när huvudet inte orkar mer juridiska spörsmål. 

Helgpixlar

Morgonlöpning, tungt innan och skönt efteråt

Hårt cementgolv på nyöppnat Ikea. Snabb tvååring och trasiga glasögon.

Tävlingar i Vännäs, Pelles bästa alternativ i en rad av dåliga-bilen. 

Frulle vid nytt köksbord!

Helgen stora fest utan snubbar som dansades och inte fotades.

och det är fredag

Småbarnen sover.
Björn tittar på x-games Oslo.
Tovaliisa läser.
Jag tänker på vissnande tulpaners skönhet.
...och det är fredag.

Fyra nyanser av brunt

Ätit som en kratta hela dagen och kom hem med matthet och låga energidepåer. Möttes av magsjukepojken och en kastrull överkokta makaroner utan annat tillbehör än sockerstinn ketchup. Björn och Gunnar iväg till Bräntis. Jag, Pelle, ratade makaroner, en äcklig värmpizza och några chokladbitar. Drömmer om pepparrot och skirat smör, palt med stekt lök och Lisas gubbröra på frasigt tunnbröd.
Värmer den tillhörande vitlökspåsen i ljummet vatten och tänker på alla minuter av livet som är just så här. Pussar Pelle som smaskar äckelpizza och allt känns lite bättre.
Fyra nyanser av brunt är också fint.

Vill vardag

Kämpade hela natten; mot illamåendet, med illamåendet, utom- och inom illamåendet. Låg böjd över keramikskålen, grät och förlorades i självömkan. Tillbringat måndagen i vertikalt läge. Blåbärsdryck och fantastiska liv på inspirationstagram. Feeling the force. I morgon siktar jag på en helt vanlig tisdag med möten, finaste eleverna och bästa arbetskompisarna. Klyschigt, javisst, men efter senaste veckornas magbaciller så är vardagslivet åtråvärt.

Konservativ

Har haft svarta glasögon i 20 års tid.
Har haft lugg och halvlång hemmaklippning i 10 års tid.
Har haft övervägande delen svarta kläder i 20 års tid.
Har alltid haft breda och klacklösa skor.
Har alltid haft orakade ben.
Har en liten mustasch som irriterat mig sedan puberteten, men som jag inte orkar göra något åt.
Har nästan alltid håret i en okammad knut mitt på huvudet.
Använder varken deodorant eller parfym.
Bär alltid vigselring, armbandsur och fem örhängen.
...

Konservativ är bara förnamnet. Förändringsfientlig!
Glasögonen börjar så smått ge upp, ur det en tanke.
Kasta sig ut på tusen famnars djup och köpa färgglada bågar?

Helgbild

Äntligen är småbarnen friska. Verkligen äntligen! Äntligen är det lördag. Verkligen äntligen!

I morgon

Fredagstjafs mellan tonårsdottern och pappan. Mammans orkeslösa diplomati. Lagtexter och tänkandets framtvingade paradigmskifte; från holism till existensens atomklyveri. Tröttheten kom och verkar stanna. Släcker lampan i barnens rum för att slippa se stöket. I morgon är en annan dag.

Trött

Intellektuell och social torka. Hållit andan under tre dagar, tre långa dagar, och längtar efter natten. Sprang 7 km, handlade snabbmatsmiddag i form av värmapajer och färdigsköljd salladsblandning. Björn snowboardar Mt Dinner och jag har några timmar lego- , pussel- och sagobokslek framför mig. Magsjuklingarna fick middagen serverad i barnrummet, men aptiten besegrades av psykosomatiska minnestrauman från kräksfesten.
I morgon är det i alla fall fredag.

Mystroshäng

Just nu lägger jag, i min värld, rätt mycket pengar på underkläder. En tvättmaskin, magsjuketider och slowdrying i fuktig vinterkällare. Kör snart frysboxtvätt.
Är ganska "picky" vad gäller nära-huden-plagg. De skall framförallt vara mjuka och absolut inte skära in någonstans där det gör ont. Har svårt att förstå tonårsdotterns fäbless för spets och väldigt lite tyg. Hon har, å andra sidan, svårt att förstå min kärlek till troshäng, alltså trosor som är så stora att de "gällivarehänger" lite. Sjukt skönt och mysigt. Bäst just nu är Kvantums maxitrosor, 3 för 99 kronor. Kan varmt rekommenderas till alla mystroshängare.

En hyllning till idrotten

Världens bästa springskor 

Jag var en sån där jobbig människa! En sån som inte kunde spela fotboll på skoj.
" Det är inget jävla VM Linda!"
Varje idrottslektion var en potentiell olympiad. Varje varv i "lillskogens" barkade spår, en möjlighet att pressa lite till.
Jag var en sån där jobbig människa som blev förbannad när den röda plastbollen hamnade i sanden vid tjejgängets gemytliga förfest.
Jag var. Jag är inte längre.
Idrotten har varit och är en viktig del av mitt liv. Av mig. Då i organiserad tävlingsform med förbättringsdrömmar.
Nu springer jag för livet och känslan av att bara vara i nuet och löpsteget.
Nu som då traskar jag uppför slalombacken. Inte för att adrenalinstinn sväva ovan jord... helt enkelt för glädjen av att leka följa John med världens finaste fyraåring.
Jag är tacksam för att jag kan och får röra mig. Att i löpningen lyssna till mina egna andetag. Känna att jag lever. Att vara, utan mening eller mål.

Livets äventyr

Vår lillsnubbe är sjuk, igen! Trots feber och magont kryper den lilla dinosaurien fram. Hen morrar lite matt och mitt hjärta vill liksom brista av all kärlek. Har propositioner och kapitel att läsa, men morgonens små dinopauser förgyller det annars lite torftiga lärandet. Livets vibrerande mittpunkt. Mitt val, extra allt. Många barn. Arbetsliv. Plugg. Äventyr... och en frihetstörst som får förbli osläckt. Händernas fåror, händer som levt. Våra vuxna barn. Chocken över Billy Corgans gubbighet. Alla tecken på åren som går. 42 år och småbarnsmamma, igen. En kärleksresa. Ett äventyr. Livets bästa.
Juridik och snorpussar i fin kombination.

Söndag

Somnade med migrän och vaknade tung och trött. Mornade mig så länge som det bara gick, men fick se mig besegrad av dagen. Mjuk nysnö och peppad fyraåring. Skottning och hemmabacken Mt Burnemountain. Sovande tvååring och milslånga liftköer. Björn och Gunnar köpte liftkort och jag förlitade mig på apostlahästarna. Glädjen i Gunnars ögon när han kör först på boxen följd av mig eller Björn är obeskrivlig och underbar. Björn och barnen firade sedan en väldigt förskjuten "lillejul" tillsammans med fastrar, kusiner, farmor och farfar. Jag och Lisa käkade godis och fick lite perspektiv på tillvaron. Suffragette med Helena Bonham Carter och Carey Mulligan. Avslutade mammor på stan med fikastund i trendiga soffor. Kom hem till febrig lillsnubbe och sprittande glad Gunnar.

Skoterlördag

Gunnar och Pelle hjälper till att tända en brasa

Snöväder och skotertur. Packade pizza, kanelbullar och varm choklad. Vacker tur i ett magiskt landskap. Eldade, åt matsäck och hoppade från en klippa ned i den mjukaste snö.

Frenesi

Möter fredagen med eterisk matthet och astral frenesi, inte en helt önskvärd kombination. Lever mitt i småbarnstiden, arbetslivet och husetbehöverkärleklivet. En tacksam lycksalighet, men också dränerande. Att vakna och sedan liksom köra in i kaklet varje dag. Hann med fredagsmys innan tandborstning, sagoläsning och kvällsvisorna. Den glada kaninen somnade tillslut och nu väntar te och film. Fredag!

Träning och sunk

När benen blivit alltför trötta får Gunnar åka sittlift!

 Hem från arbetet vid halv sjutiden. Trerätters på stående fot och sen hoppade vi disken. Fuktmättad kvällsluft och dimmiga strålkastarljus. Gunnars första snowboardträning, eller egentligen snowboardkul med pappan och andra barn. Genomträngande väta och rätt kall, men lyckligt snöätande tvååring. Barnvagnsbackträning för mamman i alltför stora skor. Ungarna somnade i bilen och vi välkomnades av intorkade rester och sunkdoftande kök.

De svunna dofternas svinstia.

Saknad

Hemavan, april 1977

Skellefteå 1960

I bilen när alla sover. När vi läst saga och allt blir tyst. När jag dricker te. En doft. En bild. Ett ord.
Destillerad saknad som kommer och kommer. Vetskapen om att jordens tidevarv löper vidare, med eller utan.
Värmen i glömskan som lägger sig som ett glaslock mellan vad som är vad som borde vara.
Livserfarenhet, insikten om förgänglighetens närvaro i människan.
Far och jag. Skidande och glada. Jag fyra år.
Min fina mamma.

Söndagspixlar

Vi sover med dinosaurier

Jag ville köra skoter. Björn och björnungarna ville åka snowboard. Vi åkte snowboard i regnet.

En bra dag att åka hela liften själv utan att ramla.

En bra dag att åka hela hela hela backen själv och ramla tusen gånger, men fortsätta.

Inlandstur

Distansen kändes överväldigande, stugan får vänta på oss lite till. Istället packades varm choklad, bullar och russin för skoterlördag i inlandet. Snötunga långgranar och pudriga leder. Njutning för vintersjälen.

Onsdag

Vardagstrött

I kväll är det ullsockskväll.
För första gången på länge känner jag mig vardagstrött; inte hjärtetrött, själstrött eller sorgesam.
Tankarna har inte vandrat till saknadens utmarker. Jag har varit. Varit i nuet. Kom hem till lyckliga duracellbarn och dansande tonåring som besökt mammas/mormors grav efter skolan och glatt berättade att gravstenen äntligen är på plats.
Kvällsbesök vid pilen. Vi tände ljus och viskade att vi saknar henne. Att vi minns.
Sen gick vi hem och jag var fortfarande bara vardagstrött.

Sommarlängtet

Bad och lena ben som värmer sig på solvarma klippor. Österfjärden.

Att stilla låta vinden föra oss. Titta på fina stugor utmed kustbandet. äta frukt i solen och känna havet.

Äventyr på höga kusten

Grönskande trädgård, lekbräda och studsmatta. 

Svalkande vattenfall i Nordnorge

Smygpaddling i vassen

Februari

Känslan av frihet när man går ut med hunden en solig dag i februari. Den sugande känslan av knastrande skare som tillflyktsort när man kört fast i ordvrängeri och lagrum.
Februari!