fredag 31 juli 2015

Sommar

Solvarm morgon lovade somriga hemligheter. Frysfötter i kallt vatten, linne och slutna ögon mot himlen. Gav upp och tog på mig klänning och ullkoftan. Efterlängtad och behövlig sommarledighet. Jag skiter i vädret och njuter av karameller och sommarläsning.

onsdag 29 juli 2015

tisdag 28 juli 2015

Sommarhöst

Västerbotten om sommaren. Paddling, äventyr med farmor och farfar, äventyrspromenader och klätterträd. Snart sommarhöst.

måndag 27 juli 2015

Resa och resa hem

Så åkte vi mot vemodet. Av tvång, vuxenhet och ansvar.Pendlat mellan hysteri och förlamande trötthet. Först pappas lägenhet. En fin tvåa med vattenblänk från köksbordet, men sprickorna är tydliga och sorgsamheten överväldigande. Där fanns bara dova klanger dränkta i billigt vitt. Etylalkoholens regim. Viljan att skynda för att åka. Åka hem, hem till Umeå och leka att alla befinner sig på samma sida livslinjen. Sen vända blicken. Fulla rum, tusentals blad. Mammas tankar; fantasi och språkbruk. Sagor, dagboksskildringar och dikter. Ord som känns. Hennes vuxenhet och min uppväxt inom dessa väggar. Sov lite. Sov dåligt. Arbetat flera, många, jättemånga timmar varje dag. Medicin mot tankar och orosmonster. Mammas bohemiska kaos förvandlas till avskalad enkelhet. Värdelöst och hjärtskärande. Tillbaka till Umeå. Födelsedag med soppa och jordgubbar.

torsdag 16 juli 2015

Stora barn

Fick med Ingemar och Tovaliisa på bildmuseet idag.

Bröderna

En kom när året var nytt och den andra hade bråttom till detta jordeliv. Ett år och åtta månaders åldersskillnad. Avståndet minskar och samhörigheten tilltar gradvis; månadsvis, årsvis. Pelle gör allt som Gunnar. Går som Gunnar. Springer. Är nyfiken. Hoppar. Gillar. Gråter och vill. Vill allt som Gunnar vill. Just nu älskar Gunnar att kasta sten i vattnet. Just nu älskar Gunnar att paddla, balansera, hoppa högt och äta pinnglass. Just nu älskar Pelle också allt detta, men med lite fumligare motorik och lite grötigare ordval.

tisdag 14 juli 2015

Fortsätter

Igår skulle vi åka, helt absolut bestämt. Idag skulle vi åka utan tvekan. I morgon måste vi åka, men Ingemars läkarbesök... hmm åker på torsdag utan tvekan. Allt gott så länge semesterchimären härskar. Utanför glashuset väntar allt det som väntar.

måndag 13 juli 2015

Bästa 40 års presenten

Tjugo år av lånad och sen bästa 40 års presenten ( Björns försenade), en alldeles egen. En smäcker smygare, vår Inka. Jungfrutur till klippön tillsammans med Björn och Pelle.Hoppas på många äventyr.

söndag 12 juli 2015

Helgen

Vi gav upp Yr.no och SMHI och packade kanoten full av filtar, barn och extrakläder. Paddlade sommarälven; lät strömmen öka distansen i varje paddeltag. Nådde Österfjärden och siktade öppet hav efter fem timmar. Finland någonstans i horisontlinjen. Bjöds hembakt pizza och puttrande bastu. Obbola vid havet. Hem och "raggardusch", nattning, sommarpartaj. Söndagsslummer, fika och kvinnoprat; sen grillning och telefonsamtal. Nöjd Ingemar som tagit truckkort. Norskt välstånd väntar. Krösusliv och sedan världen. Svante landar i köksstolen.Trött och glad. Fint med en plats som bjuder arbete och goda tankar. Mörk sommarkväll med julifukt och en liten Pelle som inte kan få nog sommarljuset som sakta tonar bort. Som inte kan få nog av soffmys. I morgon måndag och snart resa norrut.

fredag 10 juli 2015

Sommarvind

Sommarvind och uppklarnande väder. 4 s/m och risk för duggregn. Paddelturen får vänta. Tur till Baggböle. Bjuds på nybakat, finaste och största trädgården. Vindiga äventyr och en liten Pelle som slukas av sommarängen.

onsdag 8 juli 2015

Det här med syskon

Jag avundas knuffar och kiv i trång bil. Jag avundas småtjafset om vem som hade "den" först. Jag avundas samhörigheten, kärleken och den (förhoppningsvis) längsta innerligheten i livet. Jag avundas alla dom lyckligt lottade som har syskon. "Tur att du har många barn", "Jag hade blivit orolig om du inte hade haft Björn och barnen", " Allt ansvar, stackare! Tur att du har familjen"... Och jag instämmer, en sån lycka och tur att jag har Björn och fem barn. Vad hade jag gjort? Vem hade jag haft? Hur stor hade ensamheten varit? Just nu ser jag inga fördelar alls med att vara "ensambarn". Jag klamrar mig fast vid min gudmor och gudfar, vid korta meddelande på sociala medier från älskade kusinen som jag haft så sporadisk kontakt med genom åren. Från dom som delar det liv som nu är förflutet; från tiden innan tiden. Tiden innan Björn. Tiden innan barnen. Det är det här med syskon som är grejen.

tisdag 7 juli 2015

Hus

Det är blaskgrått ute. Marken är blöt och dropptunga strån slokar.Björn och småbarnen är ute på maskletarpromenad. Jag avstår och har väntat på pling från försäkringskassan. I morgon inbokad tid hos mäklare. Har aldrig varit särskilt intresserad av mäklare. Har aldrig haft någon direkt längtan att äga stora och hutlöst dyra ting, ting som hus. Är varken huslig eller särskilt händig och älskar den frihet som det lånade och det hyrda ger. Björn håller inte riktigt med och så klart så finns det hedonistiska vinster i vardagen i det fräscha och nyrenoverade, men också förluster. Fast besöket är inte av ägande karaktär utan av avvecklande, dock lika svårt då tingens och den egna historien växer samman. Min känsla vet och mina tankar hittar lätt bilder av fastfryst tunga på metallisk gungställning, solstrålar som spelar på sjögrästapet, mamma leende i köket. Korkmattans ärtiga grönhet, populär under några få år på 70-talet. Allt sånt som bara en sån som jag, en sån med minneshistoria uppskattar. Mamma hade nog velat att huset skulle få en nystart; få känna små mjuka fötter, höra skratt och prydas med gungställning och sandlåda. Jag hoppas också så, såsom mamma.

Sommarledighet

Första semesterdagen. Vaknade av läckande blöja och svettiga små kroppar. Pressade tiden på 7 km och kände mig fruktansvärt nöjd. Senaste löppassen har tyngts av sommarvärmen, men med lägre temperaturer också lättare fötter. Sedan stadsparkslek, Sparken och Väven tillsammans med Björn och tre av fem barn. Eftermiddag med morotsbiffar och seriemaraton.

fredag 3 juli 2015

Semester

Bland solvarma pappershögar och knattrande tangenter har veckans dagar börjat och slutat. Medans skolgården fortfarande sjuder av rörelse, samtal och arbete bjuder kontorslokalerna på tomrum, kreativt och härligt tomrum. De sedvanligt inflationsmässiga "att göra högarna" minskade dagvis och tankarna fick sin början och sitt slut. Är trött nu, mest för dagens inkräktande samtal. Just inkräktande i min låtsasbubbla av vardaglighet. Först en gammal vän till mamma som igår fått veta om hennes bortgång. Sen jakten på gastrosköterskan eftersom pappas läkare, trots att han på ett sådär besserwissermässigt sätt förklarat att han minsann skickat in läkarintyg till försäkringskassan, inte alls gjort det. Avslutningsvis hospicet som ringde för uppföljningssamtal. Vardagligheten krackelerade, orkar inte det just nu. Tjänstesamtal med finaste schemaläggaren, mejlpling från härliga arbetskamrater och fortsatt hög-matning återerövrade lite av den förlorade vardagschimären. Men nu väntar semester, en semester som jag längtar och bävar. En semester då en del av mitt liv, mitt hjärta ska "sopsorteras".Men också en semester med vänner, en massa barn, bad, bättre löptid på milen och ljumma grillkvällar.