fredag 31 oktober 2014

torsdag 30 oktober 2014

onsdag 29 oktober 2014

Arbetslinjen

Så jävla många härliga hopp jag har beskådat och applåderat. 
Hur känns det att börja jobba?
Börjar du inte jobba snart?
Jobbar du nu?
När börjar du?
Snart börjar du... visst?
Ja nu är du inte föräldraledig länge till...

Variationsrikedomen är stor, men helt klart så är det här med föräldraledighetens ändlighet och arbetslivets "oändlighet" väldigt viktigt att påpeka så att ingen, mot all förmodan, skulle avvika från arbetslinjens huvudled.

Jag tycker om mitt arbete; mina arbetskompisar, mitt uppdrag och alla underbara ungar/ungdomar/elever... men det är inte allt... det är inte hela mig...hela jag. Inte ens i närheten.
Under snart fjorton månader  har jag levt i den stora variationsrika nåden; tid med mina två små. Kärleksfullt, ledsamt, glatt, argt, surt och sött. Vetskapen om tidens ändlighet och innehållets gyllene vikt är absolut och brutal. Vår trojka som nu skall bli en annan, något annat.
Jag blundar och låtsas att min grusade byaväg inte så snabbt närmar sig arbetslinjens huvudled.  
 
Björn längtar föräldraledigheten, kul för honom och barnen. 

måndag 27 oktober 2014

Höst

Gunnar och djuren, sann kärlek och fascination. 
Meteorologisk disharmoni, trytande ork, gnälliga tonåringar och bortregnad Hemavanpremiär.
Vi höstlovar i Umeå:
Äventyrligt plaskande i Holmsundbadets klorstinna vatten. En unge bajsade i i barnpoolen, vilket gjorde att klorblossorna på rygg och mage kändes helt ok.
Ätit popcorn och hållit hand i biomörkret.
Hurvades och ryste av skräckblandad förtjusning när Björn lyfte tusenfotingarnas tusenfoting på tropikhuset. Blir helt darrig av allt som har fler än fyra ben.
Ville hoppa av glädje när vi skruvat bort tröskeln i småbarnens blivande rum och ett fint trägolv tittade fram.
Galet äcklig enligt mig. Underbart vacker enligt Björn.

Pelle gladdes åt den lilla leklådan på kondiset.

Superfina och goa jättekaniner matades med gräs. 

onsdag 22 oktober 2014

Inskolningstid


Läser Sonic, äter gårdagens nachos med brie och kollar mobilen var femte sekund. Huset är obevekligt tyst, en tystnad som bryts av krandropp och nyhetssändning.  Försöker njuta, känna den fysiska frihetens tomma rum, men allt jag känner är väntan. - Hej då Pelle! Fortsatt lek, ingen översvallande mammasaknad. En trygg liten krabat. Föräldramusklerna växer.
... eller en krabat som har en så trist mamma att hen föredrar roliga fröknar. Föräldraegot är alltid det mest sköra, ständigt under påverkan av det vidöppna hjärtat.
Väntetid, inskolningstid.

måndag 20 oktober 2014

Kvällspics

Köpt nya höststövlar, äntligen rätt storlek. 

Gunnar bygger koja

Måndag morgon

Meteorologiskt svårmod, saknar sommaren.
Bara kalt, grått och blött.
Pelle, Gunnar och jag. Lekparkskärlek känns fjärran.
Skönt ändå. Gunnar i badet och Pelle vid grinden, hoppets låga, att få följa med. Övriga familjen har bråttom till skola och arbete. Obäddade sängar och grusat hallgolv. Kläder och väskor som kastas ut i morgonstress.
Den skeva ytterdörren slår igen, slår. Honungsvägen och Popterror tystnar.  Nina Simone, låg volym, havregrynsgröt och Biet Maja.

Naken syrenhäck. Husen på andra sidan syns tydligt. Funderar på hur deras mornar ser ut. Mornar i vuxenhus.
Pelle förlorar hoppet, lämnar grindvakten och hittar golvresterna. Torkad paprika slinker ned,  sen står Pelle på tå för att nå lösa blad på pysselbordet. Allt centreras. Ser jävligt ut med alla mittenhögar, men  den mänskliga pappersstrimlaren är iaf arbetslös.
Fullkornsgröt med äppelmos. Välling på flaska, smörsmörgås.

Vem äter post it, vem?
Uttjänta fönsterkuvert; matplaner och handlingslista. Sann vardagsglädje och fungerande arbetsfördelning; jag planerar och handlar, Björn lagar.

Dusch, frukost och buss. Universitetet vaknar senare, skönt för Svante. Tänk att han bildar sig, utbildar sig. Blir glad, varmglad. Samma värme som när han började som telesäljare eller hamburgervändare. Att han reser in i vuxenheten.

Nu är alla: leksaker utspridda. tomflaskor utforskade och smulor uppätna.
Nu måste dagen börja.

lördag 18 oktober 2014

Lördag

Bara en sån sak att man kan dammsuga under.
Sovmorgon, grötfrukost med svärmor och kaffe hos Munter-Löfgrens, fast utan Munter.
Är lagom sur och trött så jag njuter av att Elfahyllorna äntligen är på plats. Att bästa Micke hjälpt Björn att bära ut mjölkskåpet. Att Tovaliisas hörnskåp blev ett lagom stort pysselskåp i sovrummet och att vardagsrumsbordet "åkte ut" för att ge plats till hopp och golvmys.
Tyger, växtfärgat garn (har köpt jättekonstiga färger) och sömnadsprylar har nu ett eget skåp.

Inget vardagsrumsbord, bara en mjuk matta. 

fredag 17 oktober 2014

Bröst

Läser den magnifika lady Dahmer och slås av min egna naivitet. Det handlar om amning och om människor som, på rikt, blir äcklade av ammande kvinnors bröst.
Kvinnor som, de facto, gömmer sig i hemmets vrå på grund av rädsla för att väcka amningsavsky i offentlighetens ljus. En  man, ja man, har i magasinet Mama yttrat sig om amning och använder begreppet "att amma med stil". Tur det för stil är ju helt subjektivt, eller?!

Ja så typiskt, eller så symptomatiskt att jag läser det här just nu. Eftersom vi alltid krånglar till det så gick både Björn och jag på det trevliga föräldramötet igår, Pelle hängde (så klart) med. Jag ammar ju var som helst och i vilka kläder som helst så... hmm halade upp tunikan och visade mammamagen och halva bröstet. Pelle slurpade och jag utgick från  att ingen, faktiskt ingen, tycker det är äcklande när en ettåring läggs till bröstet.

torsdag 16 oktober 2014

En solig ros

Vi är friska! FRISKA! Hipp hurra!
Peppade och förväntansfulla inför första inskolningsdagen. Pelle möttes av helt bedårande kompisar som pratat och väntat. Underbar barngrupp och en helt fantastisk fröken, är så tacksam och glad. Dagens enda miss stod jag för, överklädde är bara förnamnet. Tjock täckoverall och överdragsoverall på det. Var riktigt svårt att få på, riktigt svårt.  Typ där borde jag ha reflekterat över den klart hämmade rörelseförmågan, men "icke sa Nicke". Utevistelsen blev en enda lång plåga eftersom Pelle varken kunde sitta, röra armarna eller krypa. Ligga ner på rygg gjorde hen, förståeligt nog, frustrerad. I morgon är en ny kläddag.
Kvällen bjöd på fortsatt barnträdgårdshäng, även detta med pepp och förväntan. Förstagångsföräldrar på barnträdgården Solrosen. Är ingen föräldramötesmänniska och kan lätt känna mig som "den felande länken", men jisses vilket trevligt möte. Fröknarna hade bakat! Fröknarna! Matbröd och sötbröd, så jäkla gott! Superlativen haglar. Det var helt enkelt; jättetrevligt folk, glatt, skrattigt, konstnärligt och sådär avslappnat. Glad i hågen promenerade Björn och jag till Kvantum för att handla gotter till äldste sonen som barnvaktat Gunnar. Tanken var att jag skulle avrunda torsdagen med syjunta. Eller jag skulle sy fast såna där namnlappar på Pelle och Gunnars kläder och andra skulle handarbeta på riktigt. Blev för trött efter läggning av barn och kände att man inte kan komma supersent och dessutom ... .... .... sy fast små namnlappar i samma rum som riktiga stick- och symänniskor.  

onsdag 15 oktober 2014

En friskus och hens storbröder

 Ingemar  packar inför morgondagens träningsresa till Alperna. Lite stressigt och i sista minuten enligt mig, men sonen är iaf hemma. Svante är hemma jättemycket (nu för tiden). Pluggar dygnet runt, men verkar njuta av att läsa om allt sånt som han verkligen gillar.  Känner igen känslan, den där härliga universitetskänslan. Pelle, som äntligen äter lite gröt och skrattar, är hjärteglad över storbrödernas uppmärksamhet. Storbröderna är också helt betagna av denna lilla människa. Det gungas, pussas, bärs och magpruttas mest hela tiden. Så pass mycket att både Pelle och Gunnar blev galet uppbusade.




måndag 13 oktober 2014

Små sjuka

 Känslan av timmarna.
Nattens äventyr slutade vid halv sex på morgonen då en magsjukeutslagen Pelle lämnades över till Björn. Två timmars sömn och känslan av "dagen efter". Tycker det svårt när barnen är sjuka, men allra svårast när dom är små. Ordlös gråt som berättar att det gör ont. Magontet är obevekligt och Pelle får inte ens behålla den lilla mängden vätska som hen orkar dricka. Uppvärmd pizzalunch för mig och Gunnar. Pelle panikskrek av hunger och slukade en burk äppelmos, sen kaskadkräks och panikgråt. Gunnar började sympatigråta, men lugnade sig när Pelles mage tillslut var tom. Kräks i mitt hår. Kräks på mina kläder. Kräks på matta och golv. Bär och vaggar, äntligen får Pelle sova.


söndag 12 oktober 2014

Utsjasade

Vi är galet utsjasade, galet!
Men...
-att gå och lägga oss klockan halv tio är, tyvärr, inte ett alternativ i vår fembarnsfamilj med gigantisk åldersspridning.
- att sluta amma är inte ett alternativ för oss eftersom jag (vi) vill sluta när Pelle vill sluta.
- att lägga småbarnen i egna sängar är inte ett alternativ för oss eftersom vi samsovit med alla barnen och tycker det är viktigt för anknytningen.

Så visst...
men vi är ändå galet utsjasade, galet!

lördag 11 oktober 2014

Att fly verkligheten

- Att du orkar, det är verkligen beundransvärt!
Kallpratsdiskursen-Varmpratsdiskursen.
Sekunderna innan utgång ett eldleksscenario med ostbågebarn, borttappade sockar, flygande bondgårdsdjur och en vuxen som helhjärtat försöker hitta sin inre Niyama.

Botar livsmässiga tillkortakommanden och logistisk härdsmälta med te och flykt till det påklistrat vackra.
När skvalet, ljudmattan, kakafonin har tystnat.
När nollpunkten inte längre kan utläsas i trötta anletsdrag.
Då Wordsworth, Södergran, Auden, Boye och Tranströmer viskar om tystnaden, livet och skönheten. När kaosstress söker allt som är arketypiskt. normbildande. eftersträvansvärt och på alla plan chimärt.

Bloggar med fina bilder i perfekt komposition. Husliga föräldrar. Vackra kvinnor som gärna visar magens konturer två veckor efter förlossning. Hus som välkomnar med breda tiljor, gemyt i spatiala rum och ljus som fyller den törstande själen. Perfekta kompositioner av arvegods, design och modernitet, allt för att skapa bilden av det lyckligt levande.

När vår sunkiga 70-tals toa, den trasiga diskmaskinen, listerna som aldrig riktigt kommer på plats, klädhögarna som växer i paritet med global uppvärmning och hallen som överbelamras av skor i alla storlekar blir alltför tryckande... ja då flyr jag till grottliknelsens land. Där ser man bara dansande skuggor av osnytna ostbågsbarn, intorkade kissdroppar på toalettringen och gravidbyxor som känns passande ett år efter förlossningen. Där är det imaginära kung och drottning.


Garderobsgolvet; lättillgängligt, men aningens svårstädat



fredag 10 oktober 2014

Barnträdgårdsbesök

 Idag besökte Pelle och jag barnträdgården Solrosen och den lilla grupp som Pelle skall bli en del av. Fyra små, från ett till tre års ålder. Vår lillsnubbe trivdes som fisken i vattnet och körde runt med träbilarna efter de lite äldre barnen. Jag satt mjukt på den sköna ullmattan och serverades bullsnurror och prinsesstårtor av en kavat  treåring. Man dör liksom gullighetsdöden om och om igen.


onsdag 8 oktober 2014

Mitt i veckan


 Gunnar kräktes i går, sent nästan natt. Hen hade dessutom jätteont i magen. Efter kräksinfernot kokas vällingflaskor, trasor och diskborste. Känns ändå som att den unkna vällingskräkslukten dröjer sig kvar.
Ett återkommande livsskav i familjelivet är undertonen av "det är bara jag som gör allt, eller iaf tvingas till någon form av domestisk arbetsledarroll", vilket vi nu försöker förebygga genom att återuppta arbetsschema. Fungerar rätt bra, men inte utan små verbala pilspetsar. Är så himla kroppstrött, slappar på golvet i små pölar vilket Pelle gillar skarpt.





tisdag 7 oktober 2014

Dagisbäbisoron

Det var rymdtid; oändligt och magiskt. Sen kom slukhålet och tiden liksom gick upp i rök. I går kom Pelles fröken, i vardande än så länge, på hembesök. Underbar fröken, fin fin barngrupp och allt sånt, men den ångesten. Insikten om föräldraledighetens ändlighet bör i den pragmatiskt förståndsmässiga och insiktsfulla världen växa fram till ett naturligt tillstånd i varandet, men...
Inskolning nu?! Fladdrigt kalenderbläddrande och, javisst... ja självklart.

Pelle fjorton månader, dagisbäbis! DAGISBÄBIS!

Lugnar mig med att i smygtänka på våra vänner och deras barn som också börjat vid dryga ett års ålder. Fina barn. Gått utmärkt.

Fortsätter lugnandet med att tänka på att Pelle får två veckodagar med sin pappa och sen tre relativt korta dagar på barnträdgården i en liten och trygg grupp med världens gulligaste fröken.

Lugnar mig lite mer med att Gunnar får det super, d.v.s. lek med kompisarna och en massa tid med sin pappa och lillebror.

Sen loopar mitt sedativa tänkande och jag återgår till kompisbarnen.

Nu har jag ont i axeln, skitont. Typ orosaxel (bör ej förväxlas med stressaxel som är benämning på ett system av hormonkörtlar).
Säger till mig själv på skarpen att sluta oroa mig. Sluta Linda! Sluta!
...
...
Kan inte lyfta armen.

måndag 6 oktober 2014

Oktoberliv och småbarnstips

Vad du är gul oktober! Vad du är gul och grann!
I rödaste cinnober din pensel måla kan.
I guld och rött du frossar, att göra hösten glad.
Se lönnen hur den blossar med sina röda blad.
Vad du är gul oktober...
Sångtips till småklasslärare (ingen särskrivning här inte) och småbarnsföräldrar (inte här heller) i färgrik oktober.
Plocka vackra lönnlöv i olika färger och skapa lönnkronor genom att lägga bladen omlott och "sy" ihop med bladstjälkarna.

Plocka rönnbär och nypon. Varva rönnbär och nypon  på en tråd, torka. Blir helt gudomligt fint.
Pysseltips







Våra plommon hänger i tunga klasar. Tyngden kräver...stege.

Små, söta och goda. 

lördag 4 oktober 2014

Höstgarderoben

Finaste kappan från Zara

Min garderob är färgmässigt en relativt ensidig historia  av svart och mörkblått.
Tycker färg är fint, men på andra. Har vid enstaka tillfällen peppat mig själv till att våga lite rött, orange eller mönstrat (djurmönstrat undantaget), men det har alltid resulterat i en känsla av att vara "utklädd".
Har hittat finaste höstbasen och säger som Laleh

"Just because it's black in the dark doesn't mean there's no colors". 

 

Enkla, svarta och sköna (Angulus är alltid sköna).

fredag 3 oktober 2014

Barnliv

Lägg till bildtext

Byggde kombinerad längd- och höjdhoppsbana.
Byggde koja.
Fyllde badbaljan.
Drog ut hela besticklådan.
Ordnade Pelle kanin filmen.
Tog fram modellera och bordsknivar.
Bytte blöjor i omgångar.
Fixade frulle.
Fixade lunch.
Tvättade och borstade tänderna på sprattlande barn.
Hängde tvätt.
Klädde på och klädde av... och klädde på.
Promenerade utmed älvbrinken och påminde mig själv att ge barnen D-dropparna. Glömde, så klart. Ska snart laga middag. Björn har åkt till obygden för att spela in musik. Ser fram emot en spännande natt och en ännu tröttare dag i morgon.

Regeringsförklaringen och skolan fredag den 3 oktober




"Svensk skola ska vara sammanhållen och likvärdig. Särskilda
insatser ska riktas mot de skolor som har de tuffaste
förutsättningarna. Skattesubventionen för dem som har råd att 6
köpa privat läxhjälp avskaffas. Läxhjälp ska ges till alla elever,
oavsett betalningsförmåga."


"I dag är en 
gymnasieutbildning ett nästintill grundläggande krav för att unga 
ska få ett jobb.
Därför behöver alla ungdomar under 18 år genomgå en 
gymnasieutbildning. Alla gymnasieutbildningar ska ha en bred, 
gemensam kunskapsbas, innehålla minst ett estetiskt ämne och 
ge behörighet till högre utbildning. "

Tyvärr en, i min mening, vag markering mot vinstuttag i skolans värld, men ändock ett steg mot bildning och elevfokus. Privata alternativ skall inte kunna göra vinst genom mindre bemanning och kommunerna ges ett avgörande inflytande vid nya skoletablering som ett arbete i att motverka segregation. Skolan skall inte vara en markant utan ett demokratiskt fundament.


                                                            (Regeringsförklaringen 2014)

torsdag 2 oktober 2014

Sliten

Sovvägrare av rang! En nattmarodör gömmer sig under allt gullgull.

Sliten 41 årig småbarnsmamma.Sliten.
Tredje natten med nattsuddaren Pelle, tredje! Värjer mig för sängen som numer känns mer som ett straff än en rekreationsgåva. Björn släpar sig upp vid sextiden eftersom han är den som "sovit" under natten. Från midnatt och framåt kör Pelle nattskiftet de luxe; d.v.s. ömsom bökamning, ömsom lek, ömsom nattduksbords- och fönsterblecksråröj. Helt outhärdligt.

Mitt rationella jag som, än så länge, kan dra slutsatser baserat på tidigare erfarenheter viskar lugnande ord om att det är övergående och jadahada, men fy fasiken.
Dagarna blir liksom en enda lång längtansfärd mot Björns hemkomst. Sova är i nuläget min stora hägring. Dagsslummer eller rent av lunchvila kommer inte på fråga då Pelle, rackarns nog, föredrar (med stort F) att sova i vagnen (när den är i rullning).
Börjar utveckla en mental-fysisk förmåga att sovgå, vilket innebär att hjärnan intar viloläge och låter kroppen gå lite på autopilot.

onsdag 1 oktober 2014

Avslut

Jag har en skakig relation till ändligheten. Vill helst vandra in och ut i varandet. En konsekvens av den mänskliga förgängligheten, en förutsättning för existensen
Sensommarens sista andetag och sen höst. Och nalkande avslut.
Fjorton månader tillsammans dag som natt. Sakta har vi lärt känna varandra, en bekantskap som växt fram ur den stora kärleken, kärleken som fanns där långt innan. Fjorton månader; Pelle, Gunnar, jag och timmarna. En månad kvar i tillsammansheten, en månad. Förbereder mig och önskar innerligt att min melodramatisk- nostalgiska sida skulle te sig lite mer modest. Förnuftet vet att det är bra. Björn längtar. Bra att han får njuta av tiden tillsammans. Bra på alla sätt och vis, men hjärtat vill inte.
Vacker och blåsig var hösten då du kom till oss. Liten och skruttig, inte redo för jordelivet. Galen och vettlös kärlek. Det mest underbara med att ett barn kommer, men också det mest fasansfulla. Rädslan att mista.

Äntligen fick du kraft att äta! Pumpade, flaskmatade och ammade dygnet runt.

Så växte du sakta och säkert. Många syskon och mycket kärlek.


Kärlek och pussar en massa pussar. 

Januari och Gunnars födelsedag. Tulpaner på bordet och härliga köttkinder. 

Du i barnvagnen. Många promenader, flera kilometer varje dag.

Ja, här hittar jag dig allt som oftast. Alltid redo att öppna kaminen och måla golvet askgrått.

En varm sommar med många njutningsfulla bad. Du är en riktig liten krypfisk.

Höst och sandlådelek tillsammans med storebror. Ni två, nära bröder.